Det är egentligen rätt lustigt det här med självdisciplin och motivering. Jag läser en kurs jag tycker är riktigt intressant, har förhoppningsvis presterat bra på tentan och tycker faktiskt att det är roligt att sitta med anteckningsblock och kurslitteratur och pennan i högsta hugg. Jag har börjat en ny delkurs, och kommer skriva tenta redan om två veckor. Efter lite enkel matematik har jag kommit fram till att jag måste läsa runt 200 sidor i en av mina böcker, och kanske runt 50, 60 i den andra. Visst, det handlar om intressanta aspekter, men jag blir så trött på böckerna - särskilt "An introduction to Brain and Behavior" (det smärtade faktiskt att utelämna "u":et i sista ordet där, men man får ju skriva av titeln korrekt). Amerikanska böcker har en tendens att vara väldigt utdragna, eftersom (om vad jag hört stämmer) författarna får betalt per ord, eller sida. Alla teorier, oavsett hur enkla de är att förstå sig på, förklaras och illustreras med en, oftast många fler, väldigt detaljerad beskrivning. Man känner sig av och till något idiotförklarad, och det frustrerar mig så när jag vet att jag har många sidor att plöja igenom. Nu har jag lyckligtvis långa tentapluggsperioder, så jag hinner både detaljläsa böckerna, för att sedan skumma igenom dem och göra egna anteckningar.
Nåväl, åter till ämnet: självdisciplin. Med arbetsbördan som nämnd ovanför vet jag att jag måste läsa varje dag, om inget annat för att det underlättar inlärningen något otroligt. Det är slut med sistaminutenplugg för min del. Och ändå kan jag inte få tummarna loss...Kom hem efter föreläsning och lunch, och satte mig med boken i någon timme. Studierna avbröts för paus med semla och Lost-avsnitt. Denna pausen förlängdes, och jag hann hänga upp tvätt, duscha, sitta framför datorn och annat smått och gott (och givetvis helt onödigt). Träffade pappa på stan och åt på Fellinis, och kom sedan hem och satte mig i soffan och tittade på Top Gear - som kan vara hysteriskt roligt, men borde inte komma ivägen för pluggandet.
Det är väl enerverande att man har sådan självinsikt, men ändå inte gör något åt det. Hur löjligt den än låter efter allt jag sagt i detta inlägg, så kommer morgondagen (föreläsningsfri och allt) spenderas vid köksbordet med näsan i Kolb&Wishaws onödigt utdragna utläggningar om visuella, auditiva, motoriska och sensoriska system i centrala nervsystemet.
Steampunk
-
I recently (well, perhaps not *that* recently) realised how much I love
Steampunk - or, to be more precise - the Steampunk aesthetic. For those of
you not ...
14 år sedan